Månadsarkiv: mars 2012

Abiskofjällen: Färdplan alternativ 3

Japp, här kommer ännu en färdplan! Det är en variant på den andra, med en annan startpunkt. Planen är ett resultat av lite överväganden. Jag har läst lite mer litteratur om olika etapper i Abiskofjällen. Målet har hela tiden varit att hitta den vackraste och mest varierade turen. Nu tror jag att jag hittat den bästa!

Fjällvandring kan innebära att gå såväl i grönskande dalgångar med en rik och vacker växtlighet, men det kan också innebära högalpina miljöer i oerhört karga förhållanden där växtlighet, utöver viss mossa, helt saknas. Istället för en väg kantad av björk och ris så gäller istället blocksten, snölegor och glaciärsjöar. Det är en fantastiskt kontrastrik upplevelse att röra sig mellan de låg- och mellanalpina, respektive de högalpina miljöerna som bara kan beskrivas med superlativ. Det är det jag vill ”få till” för vår vecka i juni.

Ett annat beaktande, särskilt som jag fortfarande siktar på att vi ska gå den ”medelsvåra”/”ansträngande” trepassleden/jojoleden, är tidsåtgången. Vi kommer, förutsatt att vi börjar vandra på söndagen och reser tillbaka söndagen efter, att ha ett ganska tajt schema med färdplan 2. Och även om den inte alls är orealistisk, så är det bra om man kan få in en extra dag i schemat. Det har jag lyckats med i den här färdplanen. Det betyder att ett svängrum finns: Vid dåligt väder kan man stanna i tältet/stugan en dag, vid någon fin plats kan man stanna en dag och kanske göra en toppbestigning istället osv. Mer valfrihet helt enkelt.

Så, här är den nya preliminära färdplanen:

Söndag
Abisko fjällstation – Abiskojaure 14 km

Beskrivning: Sträckan, där Kungsleden börjar, tar sin utgångspunkt vid turiststationen, och passerar tidigt Abiskojåkkas utflöde (som skapat en fantastisk sprickravin i berggrunden genom vilken jokken forsar). Därefter är det lite av en transportsträcka, långsamt uppför i fjällskogen upp till sjön Abiskojaure, där det är läge att slå läger.

Måndag
Abiskojaure – Alesjaure 22 km

Beskrivning: Dagen börjar med en förlösande stigning upp i fjällmiljön. När skogen lämnas bakom en efter en brant stigning upp i dalgången Alisvaggi, så infinner sig en otrolig känsla. I guideböcker beskrivs etappen som en av de vackraste längs med Kungsleden. Efter att ha vandrat här förra året kan jag instämma. De 22 km kan kortas ned något om vi väljer att ta en båt över Alesjaure. Men det är lättvandrat. Stugan vid Alesjaures södra utlopp har för övrigt en finfin bastu!

Tisdag
Alesjaure – Vistasstugan 17 km

Beskrivning: Nu viker vi från Kungsleden och går ned i dalgången Vistasvaggi, som har beskrivits som otroligt vacker av många vandrare. Dalen grönskar, och i den rinner också Abiskofjällens största floddelta. Samtidigt är den omgiven av höga toppar som reser sig högt på sidorna. Vistasvaggi liknar mycket vissa av de för Sarekfjällen karaktäristiska områdena.

Onsdag
Vistasstugan – Unna Räita, via Nallostugan 16 km

Beskrivning: Nu är det dags att ta sig till startpunkten för trepassleden. Vi går först upp i Stuor Reaiddavaggi, en vinklad dalgång med Nallostugan i mittpunkten. Vi rör oss nu uppåt mot den högalpina miljön. Dalen är trång och på båda sidor reser sig höga bergväggar med imponerande stup. Nallos spetsiga topp utgör en blickpunkt som ger hela turen en otrolig inramning.

Vid Nallostugan tar vi lämpligen lunchrast och vilar lite. Här var jag förra året, men kom då från ett annat håll. Läget för stugan är speciellt, den ligger inträngd i en karg, ödslig och storslagen fjällmiljö. Toppar på 2000 meter med vassa kammar omger hela platsen. Samtidigt är det längre siktperspektivet stängt. Bergen och passet mot Tjäktja stänger synen mot de dalgångar som ligger utanför massivet, ingen naturlig horisont finns, något som skapar en känsla av att befinna sig i en egen värld. Vi befinner oss i hjärtat omgivet av höga fjällmassiv. Ingen likgiltig plats helt enkelt.

Efter att ha ätit fortsätter vi upp genom dalen, passerar en imponerande brant där jokken forsar ned vid sidan om stigen. Väl uppe svänger vi upp i Unna Reaiddavaggi. Enligt alla beskrivningar så är denna dal en fantastisk upplevelse, med massiva bergväggar i en ganska träng dal i en karg miljö. Stora glaciärer kantrar vägen, och vi passerar bl.a. en sjö på 1226 meters höjd. Efter en tids vandring kommer vi till en lämplig lägerplats, där tältet kan spännas upp och en mindre raststuga finns. Det här utgör utgångspunkten för trepassleden, och här slår vi lämpligen läger och samlar krafter.

Torsdag
Unna Räita – Tarfala (Trepassleden) 13 km
Beskrivning: Trepassleden tar oss genom tre pass (passager mellan fjälltoppar), via Kaskasavaggi och Guobirvagge till Tarfaladalen. Det är den mest ansträngande biten, med branta upp- och nedstigningar för att ta oss över kammarna. Räkna med att vi kommer att svettas mycket. Inte heller kommer det att gå fort. Men de storslagna utsikterna och den högalpina karga miljön kommer säkert att göra detta till en oförglömlig upplevelse.

Under den här etappen har vi anledning att ta det extra lugnt och försiktigt. Vi kommer inte att behöva klättra på bergväggar, men väl röra oss både upp och ned i branta terränger, ofta på klippblock. Det kommer förmodligen också att ligga kvar mycket snö på sina håll, vilket kan betyda att vi måste ta vissa omvägar beroende på hur snön ligger och är sammansatt (är den någorlunda packad kan man gå på den utan problem).

Vi kommer också att behöva ta regelbundna pauser för energiintag, och ta oss tid att reflektera taktiskt över val av riktningar. Det är inte alltid lätt att veta vart i en rasbrant det är bäst att stiga ned. Men vi behöver inte improvicera: När det kommer till den här etappen, som är lite legendarisk i vandringskretsar, så finns mycket erfarenhet beskriven. Jag kommer att ha med mig en utförlig beskrivning av de viktigaste valen.

Efter att ha passerat drakryggen, med utsikt mot Kebnekaises topp (och för övrigt sidan av berget där nedslagsplatsen för Herkulesplanet finns) så tar vi oss upp i sista passet, passerar Gaskkajavri (även kallad ”svartsjön”) och tar oss sedan ned i tarfaladalen längs med den storslagna isfallsglaciären. Vi kommer att gå tätt intill och stifta en nära bekantskap med de dramatiska sprickorna som präglar glaciärtungan .

Fredag
Tarfaladalen? Bestiga Kebnekaise?
Kanske stannar vi en dag i Tarfaladalen och gör en toppbestigning? Det här är Sveriges mest arktiska plats, och dessutom är det fantastiskt vackert med de stora glaciärerna mellan Kebnekaisemassivets toppar. Eftersom vi väl siktar på att resa hem på söndagen har vi lite tid över (om vi inte använt oss av den tidigare). Man kan då tänka sig att vi vandrar ned till Kebnekaises fjällstation (3-4 timmar bort), och kanske att vi gör en toppbestigning av just Kebnekaise (vilket är oproblematiskt, det går att vandra hela vägen upp via åtminstone en av lederna). Midnattssolen gör ju dessutom att vi kan göra lite som vi vill med tider.

Lördag
Mot Nikkaluokta genom vandring i dalen Laddjuvaggi. Omkring 22-24 km.
Det är nu vi lämnar fjällmiljön. Leden till Nikkaluokta är lättvandrad och avkopplande. Från Nikkaluokta går bussar till Kiruna.

Söndag
Hemresa från Kiruna.

Och så lite inspiration..
Pär Lindh har för övrigt tagit massvis med helt fantastiska fotografier som kan vara inspirerande. Kolla in dem här.

Kategorier: Abisko- och Kebnekaisefjällen, Färdplaner | 11 kommentarer

Lite tips om vad man kan tänka på när man ska införskaffa utrustning

För er som ska införskaffa er första utrustning kommer här några tips. Att köpa den utrustning man behöver för fjällvandringen kan gå på en slant. Mycket kanske man kan låna av någon man känner, och det är en god idé. Om man inte kommer att vandra igen, eller inom överskådlig framtid, så är det ju dumt att köpa in en massa dyrt. Men vet du att det här är något du vill satsa på så är min rekommendation att man satsar på att införskaffa grejer med hög kvalitet.

Att handla det mesta i friluftsbutiker som är specialiserade på området kan vara ett sätt att få bra konsumentupplysning. Försäljarna är ofta själva användare och och kan ge upplysningar utanför kunnande kombinerad med användningserfarenhet. Personal i specialiserade friluftsbutiker brukar inte pracka på kunder onödiga/dåliga prylar, de är överlag mer inriktade på att hjälpa kunder att få tag på dom produkter de är i behov av. Att kolla upp olika produkter på internet är också en bra idé. Recensioner och tester, helst från fler än en källa, brukar kunna ge en bra bild över kvalitet och prestanda. Friluftstidningar som STF:s Turist och friluftstidningen Utemagasinet innehåller återkommande tester av produkter, och den sistnämnda tidningen ger regelbundet ut särskilda nummer med tester av stora mängder av produkter, både nya och äldre.

Att vara vikt-medveten i valet av prylar är en långsiktig investering. Ju lägre vikt, desto behagligare vandring. Det finns inget självändamål med att släpa runt på 20-25 kilo, och med dagens produktutveckling finns det många lättviktsprodukter som håller hög kvalitet. De är i allmänhet lite dyrare, men inte alltid.

Viktiga grejer som det är värt att lägga pengar på:

Ryggsäck. När det gäller ryggsäck så finns det olika prisklasser, och flera olika märken. Om du ska på stugtur och kan införskaffa maten i fjällstugornas butiker slipper du släpa på tält och sovsäck, vilket genast sparar mycket vikt. Då bör du klara dig med en ryggsäck på ca 50 liter eller mindre. Ska du på en längre tur och bära med dig mycket mat så behöver du mera utrymme. Själv använder jag en 60-litersryggsäck som väger strax under två kg. Den funkar i förhållande till min överlag relativt lätta utrustning bra till längre turer med tältpackning. Själv uppskattar jag att en ryggsäck har ett ordentligt bärsystem som tål en packning på 15-20 kg. Jag uppskattar också funktioner som jag vant mig vid, såsom att topplocket är fäst i förlängningsbara  remmar så att det går att packa på höjden. När du köper ryggsäck, provpacka (praktiskt att göra i butik), så att du ser hur mycket du får med dig med olika ryggsäckar/storlekar. Testa med åtminstone 10-12 kg för att se att bärsystemet funkar för dig.

Skor: När det kommer till skor så finns det hur mycket som helst att välja på.  Tänker du ekonomiskt så är syntetkängorna ofta lite billigare än de i skinn.  Kängan ska givetvis tåla vatten bra och andas. Den får gärna vara lite hög för att stabilisera hälarna. Det är bra när man går på bl.a. klippblock, och minskar risken för stukningar. Tänk på att kängan ska vara lite längre än din fot. Du ska kunna gå nedför utan att slå tårna i kängans front. Själv gillar jag Lundhags kängor. Lundhags koncept är en hybridsko som kombinerar egenskaper från en klassisk känga med de från en gummistövel. Den är inte lika vattentät som en membransko, men torkar snabbt och väger lite. Jag har tidigare använt membranskor i läder. De står emot väta bättre, och upplevs av många som mycket sköna om foten. Å andra sidan är de tyngre, och när de väl blivit blöta tar de längre tid på sig att torka. Det är en avvägning man får göra, och en allmän sanning att få produkter är bra i alla avseenden.

Regnkläder: Det kan bli mycket regn i fjällen: har man otur så får man ta att det regnar så gott som varenda dag, och då blir det mesta blött förr eller senare. Därför är regnkläder av bra kvalitet (gärna med tejpade sömmar, någorlunda slittåliga och som andas) en bra investering. Själv använder jag en skaljacka i trelager med öppningsbara dragkedjor under armarna för extra ventilation. Trelagerjackor väger ofta lite mer än jackor med ett och ett halv eller två lager, men är ofta slittåligare. Jag kombinerar skaljackan, som också är vindtät och andas hyfsat bra, med ett par mycket lätta regnbrallor med dragkedja längs hela benlängden (vilket är mycket praktiskt, man slipper snöra av skorna när brallorna ska på!). Det finns massor av bra produkter i fråga om skaljackor och regnbrallor, och andra alternativ (regnponcho t.ex.), så här kan man säkert fundera mycket.

Underställ: Det är lager på lager-principen som gäller i fjällen, p.g.a. det ofta skiftande vädret och snabba temperaturväxlingar. När det kommer till det lager som är närmast kroppen är det underställ som gäller. Det ska andas och leda bort fukt och svett. Underställ i syntet är billigare än friluftsbutikernas dyrare ull-varianter. Väljer du syntet kan du spara många hundralappar. Ull värmer dock ofta bättre än syntetmaterialen, och har många fina egenskaper. Ett underställ i merinoull (som inte kliar!) är en smart investering: Ullen funkar som en termostat, värmer även om det är blött och luktar inte trots användning i flera dagar. Jag kombinerar ett ull-underställ med en lätt T-shirt  i syntet, skön inte minst riktigt varma dagar.

Sovsäck: Om du inte vandrar längs stugor, och vill kunna ge dig av med en känsla av trygghet även om väderleken för dagen är osäker, så behöver du både tält, sovsäck och någon sorts liggunderlag. För vandring i svenska fjällen rekommenderar jag en tresäsongssäck med en konforttemperatur på åtminstone någon/några minusgrader. Det är dock högst individuellt hur frusen man är, och ett ull-underställ eller en dunjacka eller fleecetröja kan gott och väl användas som förstärkningsplagg för att öka isoleringen mot kyla i en sovsäck. Därför kan en mer renodlad sommarsäck, som i regel är lite billigare, vara ett alternativ att överväga. Stor ekonomisk skillnad är det ofta på syntet respektive dun. En syntetsäck väger ofta lite mer, men de är oftast lite billigare än dun-säckarna, och torkar dessutom mycket snabbare om den skulle bli blöt. En dunsäck vill inte bli blöt, den torkar mycket långsamt, men är å andra sidan mycket lätt och håller värmen riktigt bra.  Vad som är rätt sovsäck är olika beroende på individ och kroppsform. Själv använder jag en lättviktssovsäck som väger strax under 700 g. Det finns idag flera bra säckar under ett kilo med en komforttemperatur på några minusgrader.

Liggunderlag: Liggunderlag är ett måste om du tältar, och smart är att köpa ett uppblåsbart, eftersom luft isolerar bra. Uppblåsbara liggunderlag finns något billigare på vanliga sportbutiker, även om deras varianter brukar väga lite mer. Bra liggunderlag går att få tag på hos de flesta försäljare till inte alltför dyra priser. Om du ska tälta vintertid kan det vara en idé att investera i ett underlag med lite högre s.k. R-värde, som anger ett underlags värmeisolerande egenskaper. Går du på sommaren klarar du dig med ett med lägre.

Tält: Det finns massor av tält på marknaden, och utvecklingen har gått snabbt vad gäller prestanda, vikt och funktion. Tält som ska användas på sommaren behöver inte vara i samma kraftiga vävmaterial som tält som ska användas hela året. Tänk på vad du ska ha tältet till, och vilka funktioner du därmed vill att tältet ska ha. Mycket packning och möjlighet att laga mat i tältet = stor absid. Fin tältutsikt = möjlighet att öppna upp förtältet så mycket som möjligt. Tältning på mer utsatta platser med små ytor och fästmöjligheter = självstagande tält (kupol eller liknande). Tält för solovandringar med lätt packning = enmannatält med en stång osv. Kolla också hur mycket utrymme du behöver i tältet, och ta med din kroppslängd i beräkningen.

Silikonbelagda vävar i ripstop är i regel mycket bra mot väta och tål mycket stryk (en reva blir inte per automatik större). Värt att kolla kan vara vad tältvävarna har för rivstyrka och hur mycket vattentryck de tål. Dock är detta ingen exakt vetenskap: En tältväv med lite lägre vattentryck (2 000 mm) men med lång hållbarhet kan vara ett bättre val än en lite ömtåligare väv med högre vattentryck. Rivstyrka är också en fråga om hur starkt ett tält faktiskt behöver vara. Ett Hilleberg tält i deras yellow-serie (lättvikt) har nästan hälften så låg rivstyrka jämte deras fyrsäsongstält, men är fortfarande mycket starka i förhållande till andra sorters vävar. Bra är om tältgolvet är någorlunda robust, då detta utsätts för det största slitaget. Ett s.k. footprint (extra golv), eller någon sorts presenning  att lägga under tältet som extraskydd är också en bra investering för att öka tältets hållbarhet. Själv använder jag en s.k. multimatta från Exped som jag pular in under tältet som extraskydd. Den är också utmärkt att sitta på vid rasten/lunchen osv, och väger nästan ingenting!

Foppatofflor! Ett självklart tips: Skaffa ett par foppatofflor inför turen. De är mycket bra vid lättare vad (de torkar ju på en gång till skillnad från tygskor), och studsen i materialet ger bra avlastning efter en dag i kängorna när fötterna vill vila. (Träffade en stugvärd som vandrade i foppa-tofflor! Hon hade köpt deras outdoor-modell, och tyckte att det funkade alldeles utmärkt för lättare vandring!). Tofflor är också sköna att sätta fötterna i efter en hel dag i kängorna.

Diskussioner om utrustning mellan entusiaster finns det gott om på Utsidans forum. Gå in där och kolla trådar som verkar intressanta, där kan man få svar på många frågor:
http://www.utsidan.se/

För lättviktsprodukter, recensioner mm, kolla in:
http://www.fjaderlatt.se/
http://www.packalatt.se/

Följande tankar om utrustning kan vara av intresse:
http://www.acc.umu.se/~sara/webbdesign1/Utrustning.html
http://web.comhem.se/walkman/utrustning.html
http://www.fjallvandring.se/utrustning.htm

Friluftsbutiker:
Outnorth: http://www.outnorth.se/ (billiga på frystorkad mat!)
Naturkompaniet – http://www.naturkompaniet.se/
Add Nature: http://www.addnature.com/
XXL sport & vildmark: http://www.xxl.se/
Fliesberg: http://www.fliesbergs.se/

Kategorier: Utrustning | Lämna en kommentar

Abiskofjällen: Färdplan alternativ 2

FÄRDPLAN
Förslag 2: Riksgränsen – Stuor Kärpel – Unna Allakkas – Alesjaure – Tjäktja – Unna Räita – Tarfala – Nikkaluokta

FÄRDBESKRIVNING
Vi börjar vandringen på söndagen 24/6. med utgångspunkt vid Riksgränsen. Därifrån vandrar vi till Stuor Kärpel där vi slår läger.

Måndagen går vi från Stuor Karpel till Unna Allakkas. Har aldrig gått den biten, och kan därför inte beskriva den. Men att bedöma av kartan är det vandring på högplatåer och genom några pass som gäller. Ska bli spännande.

Tisdagen går vi till Alesjaure, som ligger mycket vackert beläget och är försedd med en fantastiskt bra bastu.

Onsdagen vandrar vi till Tjäktjastugorna. Vandringen genom Alisvaggi är fantastiskt vacker.

På torsdagen blir det strapatser. Då vandrar vi genom passet mot Nallo, som bl.a. innebär några hundra meter brant nedför på stora klippblock. Omgivningen, de sylvassa topparna, och vattenfallet efter sjön 1078 är mycket vacker och dramatisk. Vi går inte ned till Nallostugorna, utan fortsätter istället till Unna Räita.

På fredagen har vi vår största utmaning: Trepassleden. Trepassleden innebär att ta sig igenom tre pass: Först mellan Knivkammen och Pyramiden, sedan genom passet som förbinder Kaskasavaggi och Goubbirvaggi, och sedan via passet förbi sjön Gaskkasjävri ned i Tarfaladalen längs med den fantastiska isfallsglaciären. Det här kommer vara den mest krävande biten.

Under lördagen njuter vi av Tarfaladalen och börjar sedan bege oss mot Nikkaluokta. På söndagen ser vi till att vara i Nikkaluokta i tid för bussresan som tar oss tillbaka till Kiruna och hem igen.

Kategorier: Abisko- och Kebnekaisefjällen, Färdplaner | Lämna en kommentar

Abiskofjällen: Färdplan alternativ 1

FÄRDPLAN
Förslag 1: Nikkaluokta – Tarfaladalen – Sälka – Tjäktja – Nallo – Singi – Kebnekaise – Nikkaluokta

FÄRDBESKRIVNING:
Vi börjar vandringen på söndagen 24/6. Den börjar i Nikkaluokta. Vi går i dalen som leder mot Kebnekaisemassivet. När vi börjar närma oss fjällstationen slår vi läger (om vi inte vill bo i stugorna).

På måndagen tar vi oss upp i högalpina Tarfaladalen, en av de mest fantastiska platserna i den svenska fjällvärlden. Med de fyra glaciärerna mellan de ståtliga toppar som omger dalen och glaciär-sjön längst in i dalen blir det speciella väderförhållanden, och vi kan mycket väl få uppleva alla årstider på en gång. På kvällen kan vi ta oss upp på någon av de närmare 2000 m. höga topparna (Kebnekaisehöjd!) och få en vacker utsikt över hela Kebnekaisemassivet.

Tisdagen bjuder på en spektakulär prövning. Vi vandrar då genom passet vid sidan av isfallsglaciären och sedan genom Goubirvagge, en stenig passage intill det karaktäristiska berget ”Drakryggen” och Kebnekaisemassivet. Vi avslutar vid Sälkastugorna där det finns bastu!

Under onsdagen går vi en av de vackraste sträckningarna på Kungsleden, i riktning mot Tjäktja. Innan vi kommer fram till Tjäktastugorna har vi gått igenom den grönskande Alisvaggi-dalen och sedan upp genom Kungsledens högsta punkt, det karga Tjäktja-passet (1150 m).

Torsdagen bjuder återigen på spektakulär och bitvis ansträngande vandring. Vi tar oss upp i ett krävande pass med mycket klibbblock, förbi högt belägna fjällsjöar sida vid sida med karaktäristiskt sylvassa bergstoppar och ett större vattenfall, för att slutligen landa vid stugan intill berget Nallo, förmodligen den mest dramatiskt belägna STF-stugan. Finns ork över kanske vi tar en topptur på kvällen/natten!

Fredagen bjuder på vandring i Riedarvaggi, en u-dal formad av istiden med otroligt vacker omgivning. Vi passerar sedan Sälka och går vidare till Singistugorna, där samerna har en rastplats.

Under lördagen vandrar vi tillbaka till Kebnekaise fjällstation genom en av de mest spektakulära dalarna, med höga och stupande bergshöjder tätt på båda sidor om leden. Vi kanske avslutar med en middag på fjällstationens restaurang och varför inte bastu?

På söndagen vandrar vi åter till Nikkaluokta, och ser till att hinna med bussen som tar oss till Kiruna för hemresan, förslagsvis med kvällsflyget, eller, för den som har tid, nattåget.

Det finns gott om stugor längs etapperna (såsom i hela Abisko), vilket är bra om man behöver extra proviant, behöver torka utrustning, vill sova i en bädd osv. Men vi ska också ta tält och sovsäckar med oss. Dels för att spara på vår ekonomi (stugpriserna varierar mellan 250-350 kr natten), och dels för att vi ska kunna göra sovplats när vi behöver det. Det kan hända mycket i fjällen, och vi bör vara så fria som möjligt när det kommer till boende.

Kategorier: Abisko- och Kebnekaisefjällen, Färdplaner | Lämna en kommentar

Packlista

Här är en packlista som är hyfsat ”komplett” och kan utgöra en utgångspunkt för framtida turer.

Kläder:
Kängor
3 par underkläder
3x vandrarstrumpor
Underställ
Fleece-tröja eller motsvarande
Vindtät byxa
Regnbyxa
Skaljacka/regnjacka
Mössa
Keps
Solglasögon
Vantar
Badshorts
Foppatofflor

Annat praktiskt:
Myggmedel
Fällkniv
Kikare
Första hjälpen-kit (förband, skavsårsplåster, verktabletter mm)
Kompass
Karta
Vandringsstavar
Pannlampa
Kamera
Gas + kök
Tändstickor + tändare
Kåsa + skål + sked
Nedbrytbart diskmedel + borste + påse
Vattenflaska
Toalettpapper
Sko-smörj
Tält
Sovsäck
Liggunderlag
Disktrasa (för att kunna torka bort kondens från tältduk)
Hygien-artiklar
(Tandkräm + tandborste + liten schampo + liten handduk)

Extra
Whiskey
Färddagbok

Min utrustninglista.

 

Kategorier: Packlistor | 1 kommentar

Blogg på WordPress.com.