Abiskofjällen: Färdplan alternativ 3

Japp, här kommer ännu en färdplan! Det är en variant på den andra, med en annan startpunkt. Planen är ett resultat av lite överväganden. Jag har läst lite mer litteratur om olika etapper i Abiskofjällen. Målet har hela tiden varit att hitta den vackraste och mest varierade turen. Nu tror jag att jag hittat den bästa!

Fjällvandring kan innebära att gå såväl i grönskande dalgångar med en rik och vacker växtlighet, men det kan också innebära högalpina miljöer i oerhört karga förhållanden där växtlighet, utöver viss mossa, helt saknas. Istället för en väg kantad av björk och ris så gäller istället blocksten, snölegor och glaciärsjöar. Det är en fantastiskt kontrastrik upplevelse att röra sig mellan de låg- och mellanalpina, respektive de högalpina miljöerna som bara kan beskrivas med superlativ. Det är det jag vill ”få till” för vår vecka i juni.

Ett annat beaktande, särskilt som jag fortfarande siktar på att vi ska gå den ”medelsvåra”/”ansträngande” trepassleden/jojoleden, är tidsåtgången. Vi kommer, förutsatt att vi börjar vandra på söndagen och reser tillbaka söndagen efter, att ha ett ganska tajt schema med färdplan 2. Och även om den inte alls är orealistisk, så är det bra om man kan få in en extra dag i schemat. Det har jag lyckats med i den här färdplanen. Det betyder att ett svängrum finns: Vid dåligt väder kan man stanna i tältet/stugan en dag, vid någon fin plats kan man stanna en dag och kanske göra en toppbestigning istället osv. Mer valfrihet helt enkelt.

Så, här är den nya preliminära färdplanen:

Söndag
Abisko fjällstation – Abiskojaure 14 km

Beskrivning: Sträckan, där Kungsleden börjar, tar sin utgångspunkt vid turiststationen, och passerar tidigt Abiskojåkkas utflöde (som skapat en fantastisk sprickravin i berggrunden genom vilken jokken forsar). Därefter är det lite av en transportsträcka, långsamt uppför i fjällskogen upp till sjön Abiskojaure, där det är läge att slå läger.

Måndag
Abiskojaure – Alesjaure 22 km

Beskrivning: Dagen börjar med en förlösande stigning upp i fjällmiljön. När skogen lämnas bakom en efter en brant stigning upp i dalgången Alisvaggi, så infinner sig en otrolig känsla. I guideböcker beskrivs etappen som en av de vackraste längs med Kungsleden. Efter att ha vandrat här förra året kan jag instämma. De 22 km kan kortas ned något om vi väljer att ta en båt över Alesjaure. Men det är lättvandrat. Stugan vid Alesjaures södra utlopp har för övrigt en finfin bastu!

Tisdag
Alesjaure – Vistasstugan 17 km

Beskrivning: Nu viker vi från Kungsleden och går ned i dalgången Vistasvaggi, som har beskrivits som otroligt vacker av många vandrare. Dalen grönskar, och i den rinner också Abiskofjällens största floddelta. Samtidigt är den omgiven av höga toppar som reser sig högt på sidorna. Vistasvaggi liknar mycket vissa av de för Sarekfjällen karaktäristiska områdena.

Onsdag
Vistasstugan – Unna Räita, via Nallostugan 16 km

Beskrivning: Nu är det dags att ta sig till startpunkten för trepassleden. Vi går först upp i Stuor Reaiddavaggi, en vinklad dalgång med Nallostugan i mittpunkten. Vi rör oss nu uppåt mot den högalpina miljön. Dalen är trång och på båda sidor reser sig höga bergväggar med imponerande stup. Nallos spetsiga topp utgör en blickpunkt som ger hela turen en otrolig inramning.

Vid Nallostugan tar vi lämpligen lunchrast och vilar lite. Här var jag förra året, men kom då från ett annat håll. Läget för stugan är speciellt, den ligger inträngd i en karg, ödslig och storslagen fjällmiljö. Toppar på 2000 meter med vassa kammar omger hela platsen. Samtidigt är det längre siktperspektivet stängt. Bergen och passet mot Tjäktja stänger synen mot de dalgångar som ligger utanför massivet, ingen naturlig horisont finns, något som skapar en känsla av att befinna sig i en egen värld. Vi befinner oss i hjärtat omgivet av höga fjällmassiv. Ingen likgiltig plats helt enkelt.

Efter att ha ätit fortsätter vi upp genom dalen, passerar en imponerande brant där jokken forsar ned vid sidan om stigen. Väl uppe svänger vi upp i Unna Reaiddavaggi. Enligt alla beskrivningar så är denna dal en fantastisk upplevelse, med massiva bergväggar i en ganska träng dal i en karg miljö. Stora glaciärer kantrar vägen, och vi passerar bl.a. en sjö på 1226 meters höjd. Efter en tids vandring kommer vi till en lämplig lägerplats, där tältet kan spännas upp och en mindre raststuga finns. Det här utgör utgångspunkten för trepassleden, och här slår vi lämpligen läger och samlar krafter.

Torsdag
Unna Räita – Tarfala (Trepassleden) 13 km
Beskrivning: Trepassleden tar oss genom tre pass (passager mellan fjälltoppar), via Kaskasavaggi och Guobirvagge till Tarfaladalen. Det är den mest ansträngande biten, med branta upp- och nedstigningar för att ta oss över kammarna. Räkna med att vi kommer att svettas mycket. Inte heller kommer det att gå fort. Men de storslagna utsikterna och den högalpina karga miljön kommer säkert att göra detta till en oförglömlig upplevelse.

Under den här etappen har vi anledning att ta det extra lugnt och försiktigt. Vi kommer inte att behöva klättra på bergväggar, men väl röra oss både upp och ned i branta terränger, ofta på klippblock. Det kommer förmodligen också att ligga kvar mycket snö på sina håll, vilket kan betyda att vi måste ta vissa omvägar beroende på hur snön ligger och är sammansatt (är den någorlunda packad kan man gå på den utan problem).

Vi kommer också att behöva ta regelbundna pauser för energiintag, och ta oss tid att reflektera taktiskt över val av riktningar. Det är inte alltid lätt att veta vart i en rasbrant det är bäst att stiga ned. Men vi behöver inte improvicera: När det kommer till den här etappen, som är lite legendarisk i vandringskretsar, så finns mycket erfarenhet beskriven. Jag kommer att ha med mig en utförlig beskrivning av de viktigaste valen.

Efter att ha passerat drakryggen, med utsikt mot Kebnekaises topp (och för övrigt sidan av berget där nedslagsplatsen för Herkulesplanet finns) så tar vi oss upp i sista passet, passerar Gaskkajavri (även kallad ”svartsjön”) och tar oss sedan ned i tarfaladalen längs med den storslagna isfallsglaciären. Vi kommer att gå tätt intill och stifta en nära bekantskap med de dramatiska sprickorna som präglar glaciärtungan .

Fredag
Tarfaladalen? Bestiga Kebnekaise?
Kanske stannar vi en dag i Tarfaladalen och gör en toppbestigning? Det här är Sveriges mest arktiska plats, och dessutom är det fantastiskt vackert med de stora glaciärerna mellan Kebnekaisemassivets toppar. Eftersom vi väl siktar på att resa hem på söndagen har vi lite tid över (om vi inte använt oss av den tidigare). Man kan då tänka sig att vi vandrar ned till Kebnekaises fjällstation (3-4 timmar bort), och kanske att vi gör en toppbestigning av just Kebnekaise (vilket är oproblematiskt, det går att vandra hela vägen upp via åtminstone en av lederna). Midnattssolen gör ju dessutom att vi kan göra lite som vi vill med tider.

Lördag
Mot Nikkaluokta genom vandring i dalen Laddjuvaggi. Omkring 22-24 km.
Det är nu vi lämnar fjällmiljön. Leden till Nikkaluokta är lättvandrad och avkopplande. Från Nikkaluokta går bussar till Kiruna.

Söndag
Hemresa från Kiruna.

Och så lite inspiration..
Pär Lindh har för övrigt tagit massvis med helt fantastiska fotografier som kan vara inspirerande. Kolla in dem här.

Kategorier: Abisko- och Kebnekaisefjällen, Färdplaner | 11 kommentarer

Inläggsnavigering

11 tankar om “Abiskofjällen: Färdplan alternativ 3

  1. Pingback: Semestern – och fjällvandringen med den – inom synhåll « Fjällvandraren

  2. Nils Andersson

    Hej!
    Ser ut att bli en riktigt bra tur. Jag tänkte ta andra hållet och börja i Nikka, 7 Juli startar jag med topptur planerad. Tänkte på något sätt ta mig till vistas för färd upp mot Abisko via Lapporten. Vad tror du om det? Skulle det finnas möjlighet att få en kopia på din karta utan din väg? God tur!
    //Nisse

  3. Hej Nils!
    Det låter ju också fint, god tur på dig med! I Nikka kan du ju gå rakt upp i Vistas om du vill. Vart hade du tänkt ta din topptur? Kartan jag använde, som finns i Claes Grundstens bok, finns här: http://parisgrafik.blogspot.se/2010/06/pa-fjalltur.html

  4. Nils Andersson

    Jag misstänke att det var den bilden, kände igen den från min bok 😀
    Ja nu är det ju Keb som jag tänkte traska upp på och den ligger ju lite avsides från vistas, blir att traska fram o tillbaka Nikka-Keb om jag vill vandra där, eller har du någon led som alternativ. Planen ligger på 10 dagar så tid finns det men siktar på 8-9 dagar plus reservdag.

  5. Inte ska du behöva gå tillbaka till Nikka för att ta dig från Keb till Vistas. Själv ska jag gå trepassleden, vilket leder i riktning mot Vistas, lite beroende på hur man går.

    Ett alternativ om du vill ha det lite lättare kunde väl vara att gå till Tarfalastugan och sedan gå upp i passet mellan Darfálcôrru och Darfálcôhkka, och därifrån gå mot Vistas via Kaskavagge. Då kan du, om du inte har något emot att gå lite längre, ta dig från Tarfala till Vistasstugan på en dag. Bara att gå genom Tarfala är ju en fantastisk upplevelse i sig, det borde du verkligen passa på om du inte varit där förut. Var uppe i det nämnda passet (mellan Darfálcôrru och Darfálcôhkka) för tio år sedan, men fortsatte inte vidare då vi gjorde dagsturer kring Keb den gången. Men utsikten över Tarfala och Kebnekaisemassivet, och in i Guobbirvágge där uppiofrån, den var helt makalös…

  6. Tony

    Hej
    Hur gick turen? Funderar att vandras samma sträcka men har lite funderingar om jo-joleden. Villka väg val och om det är svårt att hitta. Skulle vilja ha dina tips och anteckningar du hade med dig.
    Tony

  7. Hej!
    Det gick alldeles utmärkt! Var ju två år sedan (2012). Jojoleden gick helt ok, det var en väldigt vacker tur. Jag hade tur med årstiden, det låg kvar rätt många snöfält, vilket underlättade mycket både uppför och nedför passen. Annars hade det blivit mer sten, och svårare.

    Det som var lite läskigt var uppstigningen i första passet mellan Knivkammen och Pyramiden. Där låg en tjockt snötäcke. Jag gick det på morgonen då det varit en kall natt, så snön var isig och hård. Det gick bra, jag kunde gå i andra vandrares steg, och det kändes aldrig farligt. Men om jag halkat kunde det ha slutat illa, det var rätt brant mot slutet. Egentligen hade det varit bättre att gå lite senare på dagen, då solen kunde ha värmt upp snötäcket lite. Jag upplevde det inte alls som svårt att hitta, det var väldigt tydligt vart man skulle gå för att ta sig över passkrönen.

  8. Martin

    Hej!

    Jag och några vänner ska upp och vandra kungsleden nu i juli och blev sugna på att ta din alternativa rutt så att man kommer bort ifrån ”E4:an”. Vi har dock inte jättemycket vana av fjällvandring, vi vandrade i jämtlandsfjällen förra året och har annars vandrat på mer sydliga breddgrader. Behöver man ha mycket fjällvana för denna rutt, jag tänkte framför allt på vandringen över bergspassen, eller klarar man det som relativ nybörjare?

    Vänligen
    Martin

  9. Hej Martin!

    Ursäktar sent svar, jag har just kommit tillbaka från en vandring i Abisko- och Narviksfjällen. Antagligen hinner du inte se det här, eller så har du skaffat informationen någon annanstans. Hur som helst, här ett försenat svar:

    Jag skulle nog säga att den här turen kan man göra även som nybörjare, bara man är rätt förberedd och har rätt förutsättningar.

    Det är potentiellt mycket sten att gå på, så stryktåliga skor/kängor som skyddar vristen och foten bra anbefalles. Tält behövs också medtas för turen. Kolla hur kompassen fungerar i förväg om ni inte redan kan den, det kan vara svårt att se stenrösen vid dimma exempelvis, och vandringarna över bergspassen går ju inte på stigar man kan följa.

    Klokt är också att göra en nykter uppskattning över er fysiska förmåga. Att gå upp och ned i tre pass under en och samma etapp kräver åtminstone hyfsad kondis och bra ryggar som orkar bära packningen för att det ska vara en upplevelse med stor behållning.

    Jag rekommenderar också stavar, vilket gör balansvandring på sten nedför och uppför säkrare. Det minskar också belastningen på knän.

    Ta också vädret i beaktande, ge er inte på jojoleden i regnväder. Vänta istället på bättre väder, eller ta en annan mindre exponerad rutt. Ha reservplaner helt enkelt. Kanske är självklart, men jag säger det ändå: att gå i blockterräng i regn/blöta förhållanden är farligt.

  10. Martin

    Hej!

    Tack för bra svar! Vi åker imorgon bitti så du hann precis :). Jag ska diskutera detta med de andra och så får vi se hur vi gör, reservplaner finns annars. Vi har bra skor, hyfsad fys, koll på kompassen men dock inga stavar.

    Vänligen
    Martin

  11. Trevlig tur! Återkom gärna och berätta hur det gick för er 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: