Tillbakablick: Abisko – Vakkotavare [augusti 2011]

Här kommer ännu en till tillbakablick. Förra året vandrade jag och Eivor från Abisko fjällstation till Vakkotavare. Vi höll oss till Kungsleden med ett undantag. Vid Tjäktjastugan avvek vi från leden och gick över passet mot Nallo, där vi stannade en natt innan vi begav oss mot Sälka, där vi fortsatte på leden. Det var för övrigt den bit vi båda tyckte bäst om. Själva passet var en riktig kraftansträngning i sig; det var inte helt lätt att ta sig ned (ca 150 höjdmeter utgjordes av brant nedstigning på klippblock). Men det gick bra bara en tog det lite lugnt, och utsikten gjorde det värt besväret. Topparna runt Nallo är knivassa, närmare 2 000 meter höga, och skapar en otrolig stämning. Stugan ligger dessutom i en vinkeldal, och inne i ”vinkeln” syns ingen horisont åt något håll. Med höga branta bergväggar på alla sidor i den trånga dalgången, och med den vackra forsen från Reaiddájávri i u-dalen Stuor Reaiddávággi, kände vi att vi var på en mycket speciell plats. Eivors leende när hon sitter och vilar på en sten en bit upp längs med forsen talar sitt tydliga språk (se bild längre ned i denna post).

Annars var även vandringen i Alisvaggi, och etappen mellan Alesjaure-stugorna och Tjäktja, mycket vacker. När vi gick från Sälka till Kaitumjaure var det lite transportsträcka (lite grått och långt att gå). Riktigt vackert blev det sedan etappen Kaitumjaure till Teusajaure. Höstfärgerna var tydligt framträdande, och vi njöt av den storslagna utsikten. Sjöarna vid Kaitum och Teusa är för övrigt riktiga pärlor. Inte undra på att många fiskare återkommer dit. Vid Teusajaure fick vi en solnedgång vi sent ska glömma.

Sista etappen, från Teusajaure till Vakkotavare, hade vi dessvärre regnväder och dålig sikt. När vi sista dagen vaknade upp till strålande solsken kunde jag inte låta bli att gå upp på höjden vi dagen innan kommit ned ifrån för att skåda topparna i Stora Sjöfallets nationalpark på andra sidan Akkajaure. Här nedan ett litet urval av de bästa bilderna från turen. Klicka på dem för full storlek.

Här började vi. Vid Abisko Fjällstation.

Abiskojåkkas storslagna färd mot Torneträsk.

Från Abiskojaures påväg mot högre höjd – upp i Alisvaggi. Det var en rogivande känsla som infann sig när vi lämnade björkskogen bakom oss. 

Från Alisvaggi. I bakgrunden syns dalgången Siellajonka.

Hela vägen mellan Abiskojaure och Alesjaure hade vi tur med vädret. Det regnade både bakom och framför oss, vilket bekräftades av vandrare vi mötte när vi kom fram.

Brudborst är en vanlig syn i Abiskofjällen.

Syn från Alesjaures fjällstuga. Solen strålade denna dag. Målet var Tjäktja.

Framme vid Tjäktjastugan.

På väg upp mot Lulip Muorahiscohkka (1 413m, i vars östra brant Tjäktjastugan ligger) fick jag sällskap.

Utsikt från Lulip Muorahiscohkka med solnedgång.

Morgondagens färd – mot Nallo!

Stigningen genom passet mot Nallo vid början.

Det är i denna dalgång, lite längre ned, som Nallostugan ligger placerad.

Eivor gillar läget!

På färd genom Stuor Reaiddávággi mot Sälka.

En rentjur hälsade på utanför mitt tält i Sälka.

En glad Eivor på väg mot Kaitumjaure.

Kaitumjaure.

Teusajaure.

Solnedgången var vacker i Teusajaure..

Riktigt ruskväder blev det på vår sista etapp mot avslutningen i Vakkotavare.

Utsikt ovanför Vakkotavare.

Kategorier: Abisko- och Kebnekaisefjällen | Lämna en kommentar

Inläggsnavigering

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: