Färdplan inför sommarens fjällvandring: Abisko – Nikkaluokta

Jag och ett gäng kompisar ska ut på tur i sommar. Här är det färdförslag som preliminärt gäller efter lite diskussioner om olika önskemål.

Tidsåtgång: 7 dagar.

Dag 1: Abisko – Abiskojaure (14 km)
Från Abisko tar vi, när vi stigit av tåget, Kungsleden upp till Abiskojaurestugorna. En lättvandrad dagstur längs med Abiskojocka, och en bra uppvärmning inför nästa dag.

Dag 2: Abiskojaure – Alesjaure (21 km)
Från Abiskojaure vandrar vi till Alesjaure. Ganska kort efter att vi lämnat Abiskojaurestugorna påbörjas en utdragen stigning upp i Alisvaggi. Snart lämnar vi fjällbjörken bakom oss och kliver upp i den storslagna fjällvärlden. Etappen är en av de längsta, men vyn in i Alisätnodalen gör den väl värd besväret. Vi kan också försöka pricka in båttransporten längs med Alisjavri som i så fall kan korta ned sträckan med 6 km. Väl framme väntar i vilket fall bastubad!

Dag 3: Alesjaure – Vistas (17 km)
Från Alesjaure avviker vi från Kungsleden och vandrar i Vistasvaggis högre norra partier. Vistasdalen är i detta parti dramatisk, med höga bergsväggar, tillhörandes de mer högalpina regionerna, som omgärdar den inledningsvis trånga passagen. Vistasvaggis jock bildar där dalen breder ut sig ett imponerande floddelta, och dalen, som präglas av grönska sida vid sida med snöklädda toppar, jämförs ofta med de speciella dalarna i Sarekområdet. Håll utkik efter älg!

Dag 4: Vistas – Nallo (9 km)
En lättare tur, som tar ca 3-4 timmar att vandra. Den präglas av en stigning in i en betydligt kargare värld. Längs vandringen i Stuor Reaiddarvaggi stiger vi meter för meter med höga bergsväggar på båda sidorna. Stugan är ingen likgiltig plats. Den ligger placerad i skärningspunkten i vad som är en vinkeldal, och från dess plats synes ingen naturlig horisont. Vi bor intill en imponerande bergsvägg som reser sig ca 800 meter rakt upp i skyn. Stugan beskrivs som den mest dramatiskt belägna i STF:s stuginformation.

Dag 5: Nallo – Sälka (10 km)
Från Nallo-stugan fortsätter vi uppåt, för att sedan vandra genom Stuor Reaiddarvaggis västra del. Det är en klassisk u-dal formad av istiden (som Lapp-porten). En relativt lättgången etapp som avslutas vid Sälkastugorna som ligger på Kungsleden. Vid Sälkastugorna finns en bastu.

Dag 6: Sälka – Tarfala (16 km)
Vår näst sista etapp blir sannolikt den mest krävande, men också den mest spektakulära. Från Sälka går vi ca 5 km på leden i sydlig riktning innan vi svänger upp i Guobirvaggi i riktning rakt in i Kebnekaisemassivet och de omkringliggande höga topparna. Vi kommer att se mycket sten, men också vandra längs med Guobirjavris glaciärsjö. Den tuffaste delen av etappen, som utgör en del av den s.k. trepassleden, går genom ett bergspass på ca 1 500 höjdmeter. Där passerar vi den mycket speciella Gaskkasjavri, även kallad Svarta sjön, innan vi tar oss ned i den högalpina Tarfaladalen längs med Giebnebakti-glaciärens sida (ej farlig vandring, finns inga sprickor där).

Dag 7: Tarfala – Nikkaluokta (20 km)
Efter att ha övernattat i Tarfalastugan så tar vi oss till avslutningsstationen i Nikkaluokta. Vi undviker att gå ned till den vältrafikerade Dag Hammarskiöld-leden, och tar istället vägen över en vidsträckt fjällplatå och banar oss en egen väg. Vandringen längs denna alternativa väg är något utdragen, men bjuder inte på några svårigheter utöver den inledande stigningen (som också ger oss en fantastisk utsikt över hela Tarfaladalen, och, om det är klart, över Kebnekaisemassivets östra delar, inklusive den storslagna isfalssglaciären).

Kommentarer om urvalet:
Vårt första urvalskriterium var att vi ville gå längs med övernattningsstugurna. Det kostar lite mer, men betyder att vi inte måste ta med tält och sovsäckar. Stugorna är också mycket trevliga platser, det är alltid välkomnande att komma fram till en stuga efter en dag i fjällen.

Det andra var att vi ville ha en blandning av upplevelser, som låter oss se olika delar av fjällen. Det framtagna turförslaget innebär vandring såväl längs med Kungsledens karaktärisetiska utdragna dalar, inblickar i storslagen vildmark och natur såsom i Vistas, besök upp i de karga högalpina regionerna präglade av påträngande och högresta toppar samt åtminstone en strapats där vi kommer riktigt nära den storslagna glaciärisen.

Längs med sträckan finns också möjligheter att korta ned färden, eller snabba på den, allt utifrån de behov som kan komma att uppstå. Om några av oss inte vara ute så länge, går det att fortsätta från Vistas direkt mot Nikkaluokta (förvisso en sträcka på 30 km, så då är det en god idé att börja tidigt). Vill man korta ned vandringen härifrån kan det vara en idé att ta med tält. De två kortare etapperna i Stuor Reaiddarvaggi kan också slås ihop till en om vi skulle vilja vinna tid. Den enda etappen som vi bör undvika vid dåligt väder, den som går från Sälka till Tarfala, kan också bytas ut: här kan vi i sådant fall fortsätta på Kungsleden mot Singi och Kebnekaise fjällstation.

Kategorier: Abisko- och Kebnekaisefjällen, Färdplaner | 11 kommentarer

Inläggsnavigering

11 tankar om “Färdplan inför sommarens fjällvandring: Abisko – Nikkaluokta

  1. Josia

    själv tänkte jag vandra den turen du gick förra sommaren. jag kan bara hoppas på lika fint väder som du fick. turen du planerar låter härlig och bjuder på lite av allt. om ni inte kan eller vill gå från sälka till tarfala, varför inte gå mot vakkotavare? det är visserligen kungsleden men så otroligt vackert och inte alls lika mycket folk som på norra delen. istället för att gå i dalarna går man från dal till dal och får på en dag möjligheten att se sjö, älv, skog fjäll och top. etapperna är så korta att man hinner med en topptur.

  2. Tack för tipset! Jo, turen till Vakkotavare är jättefin! Gick den sommaren 2011, och det var otroligt vackert. Som du säger är också lugnet eftersträvansvärt i sig. Skönt när man inte stöter på folk stup i kvarten liksom. Men vi vill nog åt även det där lite kargare miljöerna som man stöter på vid Nallo och Tarfala. Där man får närkontakt med de dramatiska stupen och glaciärerna. Även Vistasdalens högre del är något som jag längtar efter.

  3. Björn Englund

    Om Ni kan tänka Er att tälta så finns det roligare ställen att börja vandringen på som Katterjåkk eller KAtterat men då krävs som sagt tält.

    • Martin

      Eftersom jag tänker vandra i dessa trakter för första gången nu i sommar (med mina döttrar) och tänker (mestadels) tälta, så undrar jag varför Katterjåkk är en roligare utgångspunkt? Är det för att det blir kalfjäll, och därmed myggfritt, snabbare? Sträckan ner till Kebnekaise kanske även förlängs med 1 dag om man tar den vägen? Har inte hunnit skaffa den fjällkartan än, men jag utgår ifrån att det finns gott om bäckar i större delen av det partiet?
      Tacksam för svar 🙂

  4. Inte mig emot, men flera av de som ska med har inte tält i arsenalen, och behöver lägga den slant dom har på annan utrustning. Och så finns det lite bekväma tendenser i gruppen, så det blir stugor den här gången. Själv skulle jag gärna följa ditt tips, har börjat i Abisko lite väl många gånger faktiskt.

  5. Christina

    Hej. Tänkte vandra med utgångspunkt från Abisko nu i mitten av augusti. Är lite osäker på om man hinner Abisko-Abiskojaure när man kommer in med tåget (14.38, och så kanske det är lite sent). Jag har fjällvandrat några gånger (typ Jämtlandstriangeln), men när ganska långsamt.

    Är väl mest orolig för att det ska bli svårt att hitta om det börjar mörkna, eller att man ska trampa snett om det blir stenigt

    • Hej Christina!
      Jag har varit i fjällen och inte hunnit svara! Hoppas det gick bra för dig. Mitt svar hade varit att om en inte är så snabb så kan det vara en god idé att vänta till nästa dag, eller ställa in sig på att komma fram lite sent. Men det har ju varit ljust rätt långt in på kvällarna, så det borde inte vara ett problem beträffande sikten.

  6. Jonatan Olsson

    Hej! Hur skulle du säga att vägen mellan Sälka – Tarfala är?
    Är stigen svår att följa, är det skyltat till tarafalastugan när man svänger av från Kungsleden? Hur är glaciären på slutet?

    Mvh Jonatan Olsson

    • Hej Jonathan! Det är en fin men rätt krävande sträckning som kan underlättas om det ligger kvar snö som går att gå på. Annars får du räkna med ett par mil i blockterräng. Bra väder är absolut att föredra och minskar tex risken för halka. Inte mycket till markeringar som jag minns det, men det är lättnavigerat! Passövergången är spektakulär. 🙂

Lämna ett svar till Jonatan Olsson Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: