Månadsarkiv: juli 2014

På väg..

Så där. Väskan är packad. Tältpackningen med mat för 5-6 dagar gick ned i nya ryggan utan problem. Imorn går tåget vid halvåtta-tiden. I Mora hade jag tänkt fortsätta direkt till Grövelsjön, men eftersom kompisen blev kvar ytterligare några dagar i trakten stannar jag en dag extra för fiske i tjärnarna på Sollerön. Perfekt. Sedan vidare till vandringen, upp från Grövelsjön mot Rogen, sedan söderut i Femundsmarkas nationalpark. Återkommer med rapport här på bloggen när jag är hemkommen igen. God tur!

Kategorier: Anteckningar | 2 kommentarer

Ny utrustning för lättare packning införskaffad

Under sommaren har jag gjort flera investeringar i utrustningsprodukter med syftet att få ned packvikten. Min packning har tidigare ofta landat på 20 kg eller mer. Min gamla Fjällräven Kajka (75 liter) har förvisso, med sitt robusta bärsystem, inneburit ett bra stöd i bärandet. Men efter erfarenheter av att ryggen, under lite längre turer på mellan 10-14 dagar, börjat ömma har beslutet att investera i en lättare packning känts som en väl avvägd investering. Bara ryggsäcken vägde för övrigt närmare 3.5 kg.

Sommarens inköp har varit några stycken. Framförallt är det tre produkter som kapat min vikt med omkring 3.5 kg: Hilleberg-tältet Akto, ryggsäcken Fjällräven Abisko (65 liter) och liggunderlaget Thermarest Xtherm. Ytterligare en produkt, en sovsäck från Cumulus, är beställd och minskar vikten med ytterligare 0.5 kg. Efter en provpackning i den nya ryggsäcken konstaterar jag en ordentlig skillnad mot tidigare!

Akto
Hanna provligger i Akto. Mycket rymligt, bl.a. med väl tilltaget utrymme i absiden.

Det nya tältet, Akto, är beprövat och har recenserats på många håll. Jag har varit på jakt på ett begagnat ett längre tag, då jag behöver ett tält för solo-turer. Mitt tidigare enmans-tält, Terra Nova Laser Competition, var jag tvungen att sälja tidigare i år. Fick nu tag i Aktot begagnat, men tältet är så gott som nytt. Den tidigare användaren hade bara använt det under en veckas tur. Jag har inte använt det i fält ännu, bara prövat att slå upp det på gräsmattan på baksidan. Men det är precis så fint som jag tänkt mig. Mycket rymligt för en person, med gott om plats för ryggsäcken i absiden och extra utrymme i innertältet.

Ultralätta tält finns idag som väger strax under 1 kg. Aktot väger 1.6 kg och är alltså inte av det allra lättaste slaget. Men med tanke på materialen – det är ett robust tält för helårsanvändning som klarar hårda påfrestningar – känns det som en bra investering. Jag tror överhuvudtaget att en medelväg mellan extremt tungt och extremt lätt har sina fördelar, inte minst i förhållande till fjällvandring i den svenska vildmarken, där väderförhållanden och underlag ställer krav på utrustningen.

Abisko 65

Ryggsäcken, Fjällräven Abisko 65, är en relativt lätt säck med sina 2.2 kg. Jag har kollat på ett par ännu lättare säckar som varit intressanta, men de jag fastnat för har slutat tillverkas och finns inte längre till försäljning. Jag vill kunna bära med mig en ordentlig tältpackning utan att få ont, och i det avseendet verkar Abisko-säcken vara en väl avvägd säck. Den har ett hyfsat rejält bärsystem, vilket gör att den också duger för längre tält-turer där all mat måste tas med. Perfekt för kommande turer i exempelvis Sarek med andra ord!

xtherm

Liggunderlaget, Thermarest Xtherm, är ett lyxköp. Känns lite som liggunderlagens Ferrari, och priset var väl tilltaget. Men det är kvalitet i detta liggunderlag. Det väger för det första endast 640 g, vilket är drygt ett halvt kg mindre än mitt gamla liggunderlag. Trots vikten är det ändå robust, med en skyddande beläggning på undersidan som minskar risken för skador. Det håller också för fyr-säsongsbruk med ett högt R-värde. Man känner verkligen hur kroppsvärmen studsar tillbaka mot kroppen när man ligger på det, och under förra vandringen i Narviksfjällen behövde jag inte lägga mig i sovsäcken alla nätter – det kunde istället användas som täcke. Att det är modellen med extra bredd (L: 6,3 x 63 x 196 cm), vilket gör att även armarna hamnar på underlaget istället för på tältgolvet, känns mycket lyxigt.

Nu ska det bli kul att testa den nya utrustningen i Grövelsjön och Rogen-området.

Kategorier: Utrustning | 4 kommentarer

Siktet inställt på Grövelsjön

Femundsmarka
Foto: Olli_B

Semestern är här igen, och snart är det dags att dra ut på tur igen. Måste bara till ryggdoktorn en sväng så att denne får trycka en kota till rätta. Hoppas att det går relativt smärtfritt och att jag inte behöver alltför många dagars vila. Med tre veckors semester borde det inte vara något problem.

Det jag siktar på är att vandra lite i området mellan Grövelsjön och Rogen. Grövelsjöfjällen har jag besökt som barn, och även om minnena är vaga så är de mycket vackra. Utgångspunkten blir i Grövelsjön, dit det är lätt att ta sig med buss via Mora. Vandringen går sedan mot Rogen. Landskapet vid Rogen, med alla hundratals småsjöar, måste vara mycket speciellt. Efter att ha kommit till trakten vid Skedbrostugan tänker jag mig också en tur in i Femundsmarkas nationalpark i Gränslandet, och därifrån tillbaka till Grövelsjön.

Bilder från nationalparksområdet vittnar om en storslagen och unik vildmark. Bara att titta skapar ett starkt sug efter att åka dit. Kolla själv och bli inspirerad!

Här finns information om Gränslandet, och på STF:s hemsida finns den tur som jag delvis kommer att gå beskriven.

Kategorier: Färdplaner | 4 kommentarer

Begravda i himlen

Begravda i himlen

Jag har en lite konstig fascination för dödsmättade äventyr på hög höjd. Det är ett mycket distanserat förhållande, bergsbestigning och höghöjdsalpinism är inte något jag själv är särskilt intresserad av, även om vackra vyer är en storslagen upplevelse. Men det behöver man ju inte riskera livet för om man säger så.

Hur som helst tycker jag på nåt sätt att det är intressant att läsa om dom människor (mestadels män kan väl tilläggas, höghöjds-klättrarkretsarna verkar vara en överlag manlig klubb för inbördes beundran, även om en del säkert ändrats där också på senare år) som satsar sina liv på att försöka nå upp på en svårtillgänglig bergstopp. Och som dör. Jag har också sett en del film på temat. Touching the void, filmen om två brittiska klättrares försök att nå en mytomspunnen topp i Anderna, och den osannolika historian om hur en av dom i slutändan lyckas kravla sig ut ur glaciärsprickan han ramlade ned i och överleva, är en favorit. Andra filmer på samma tema som kan rekommenderas i förbifarten är Nanga Parbat, om den legendariske alpinisten Rudolf Messners och hans brors ödesdigra försök att klättra berget med samma namn, och North Face, om en annan tragedi på berget Eiger i Alperna under 1930-talet.

Nåväl. Det var inte så länge sedan jag läste Thin Air, därJon Krakauer beskriver en katastrofal olycka på Mount Everest. För ett tag sedan, efter att ha sett den något kaotiska filmen The Summit, läste jag ytterligare en bok på temat, Begravda i himlen av Peter Zuckerman och Amanda Padoan. Precis som The Summit handlar den om en omfattande olycka på ”dödens berg” K2 år 2008, då 11 av 25 klättrare som försökte sig på att ge sig upp på toppen omkom.

Egentligen var olyckan 2008 inte så extraordinär när man tänker efter. Drygt 300 klättrare har hittills nått toppen, och ett 80-tal har dött när de försökt. Dagens statistik gör gällande att 1 av 5 klättrare på berget förolyckas. Ja, ni hör ju hur dum idén är.

Boken gör hur som helst ett väldigt bra jobb i att skildra historien innan och omkring den expedition slutade olyckligt. Framförallt får läsaren följa två sherpas, Chhiring Dorje och Pasang Lama, och ta del av deras livshistorier. Och det är detta perspektiv som gör boken mest intressant. Det är framförallt en berättelse om kampen mot fattigdom, från bergsbyarna i Himalaya till den överbefolkade slummen i Kathmandu. Läsaren får veta en hel del om de komplexa relationer som uppstått mellan olika etniska minoriteter i Himalaya som ett resultat inte minst av den koloniala historian. Klättringen som de båda männen försörjer sig på har givetvis en central plats i boken, men den handlar i grunden om fascinerande livsöden, och vem som helst kan nog ha behållning av den. Men visst, det handlar också om ett gäng galna klättrare från ett antal olika länder som idiotiskt nog ska ge sig på att försöka bemästra ”det grymma berget”. Och så går det som det går. Det är sannerligen en tragedi, och inte så lite dramatisk. Inte minst avsnittet där Chhiring och Pasang hänger fast på en bergsvägg utan isyxa väntandes på döden, och om den extraordinära räddningsaktionen för att få ned dem, gör det till en nagelbitare.

Kort och gott, klart läsvärd för dem som gillar sånt här, och antagligen något av det bättre som skrivits i genren.

Kategorier: Litteratur | Lämna en kommentar

Nammatj 2: Utvärdering efter två turer

CIMG1333

Hillebergs Nammatj-tält brukar få jättefina omdömen av användare. Även jag är efter ett par års användning mycket nöjd med tältet, och har nog inte så mycket att tillföra som inte redan sagts. Men lite mer info om de mycket praktiska ventilerna än vad som tidigare omnämnts kanske kan tillföra ytterligare ett argument för den som överväger att införskaffa det.

Rymlighet
Men först och främst något om rymligheten i tältet. Vi har haft gott om plats i innertältet, att ha två bredare liggunderlag bredvid varandra är inget problem. Utrymmet i absiden är också väl tilltaget (har ej GT-modellen, med förlängd absid, då blir utrymmet ännu större, men också lite mera vikt att bära). Det går att lägga in två ryggsäckar utan problem. Staplar man ryggsäckarna är det också gott om utrymme för matlagning etc. Matlagning i innertältet på regniga dagar är mysigt.

Ventilation
Möjligheten till god ventilation är superb. Hur bra den är framgår inte riktigt på Hillebergs hemsida, så det förtjänar att betonas. Det är för det första välventilerat med två stora ventiler i båda tältändarna. Funktionaliteten med myggnät i ventilerna är också något jag uppskattar mycket: I båda ventilerna finns tre möjligheter: man kan välja att öppna upp helt, att dra upp myggnät, eller att sluta igen det helt. Det är mycket praktiskt (tyvärr saknas den funktionaliteten ofta i tillverkarens red label-serie). Efter att ha upplevt dagar med mycket mygg och bromsar konstaterar jag att det är väldigt skönt att kunna dra upp myggnäten i ventilerna för att begränsa ohyra i förtältet/absiden. Detta gör att matlagning och annat jox man sysslar med där blir en mycket trevligare upplevelse, och man kan också ha öppet ut i förtältet utan att riskera att några större mängder med flygfän tar sig in.

Ingången till innertältet är i två lager, ett med innertältsväv och ett i mesh. Man kan alltså ha hela ingången i mesh, eller dra upp innertälts-lagret till önskad nivå om man vill begränsa luftgenomströmningen (så att det t.ex. inte blir onödigt kallt eller dragigt i tältet). Den funktionaliteten kommer väl till pass under blåsigare tältnätter.

Liten risk för väta i innertältet
Hur står tältet mot regnrusk? Givetvis mycket bra, det är ju toppkvalitet på allt. Jag har genomlevt mer än en natt i rejält tilltaget regnväder och slagit upp tältet på fuktiga våtmarker, och det har aldrig kommit in vatten. En fråga som det ofta funderas kring vid köp av tält att döma av alla diskussioner på forum är risken för att få in vatten i fotändan (via kontakt mellan kondensutsatt ytterväv- och innertältet). Jag, som är 1,80, ligger med fötterna snuddandes vid tältets fotända, men med korrekt uppsättning (med ordentligt uppspänt yttertält) är utrymmet mellan ytter- och innertält ändå tillräckligt stort för att detta inte bör vara något problem. Det är för övrigt väldigt enkelt att spänna tältduken bra.

Jag har varit med om våta förhållanden då tältet varit dåligt uppspänt och inner- och yttertältsväv legat mot varandra. Men även då har det förblivit torrt i innertältet: innertältsvävens vattenavvisande egenskaper har fungerat tillräckligt bra. Jag har dock bara sovit några nätter i regn, men har åtminstone hittills aldrig fått in så mycket som en droppe i innertältet. Riktigt ruskväder har jag dock inte genomlevt i tältet, så vill man försäkra sig om ytterligare om tältets motståndskraft så får man läsa recensioner av mer erfarna användare. Det kanske kan vara klokt om man är 1.90 eller längre. (Det förtjänar att tilläggas att tältet länge använts av professionella användare, på polarexpeditioner mm, så att det bör stå pall även i tuffare förhållanden borde väl inte betvivlas.)

Vikt
Sist men inte minst är tältet förhållandevis lätt. Uppdelat på två pers blir det en packning på 1.5 kg (tältet väger ju 3 kg). Med tanke på hur mycket tält man får känns det som att investeringen var mycket bra. Slutsats: Blev jag av med det skulle jag förmodligen skaffa ett nytt!

Information om tältet finns på Hillebergs hemsida.

Kategorier: Utrustning | Lämna en kommentar

På tur i Abisko- och Narviksfjällen

CIMG0647
Lapporten i början av stigningen från Björkliden

I slutet av juni denna sommar åkte jag och Hanna upp till Björkliden och påbörjade vår tur som skulle avslutas i fjällen öster om Narvik. Totalt var vi ute i 13 dagar, vilket är den längsta tur jag gjort hittills. Det var också den varmaste. Men också i flera avseenden en oerhört vacker och intressant tur som jag varmt kan rekommendera till andra. Fortsätt läsa

Kategorier: Abisko- och Kebnekaisefjällen, Narviksfjällen | Lämna en kommentar

Utrustningslista

Här är min nuvarande utrustningslista.

Basutrustning ”hårdvara”
Ryggsäck: Fjällräven Abisko 65 och Osprey Exos 58
Tält: HB Nammatj 2 och Akto
Sovsäck: Cumulus Criterion Quantum 350
Liggunderlag: Thermarest Neoair Xtherm
Kök: Gasolbrännare Firemaple 117T + Eta Pot 1 l (samt ett vindskydd från Biltema)
Vattenflaska: 1-liters från GSI Outdoors med utvändiga dl-måttangivelser
Kompass: Modell från tillverkaren Brunton
Pannlampa: Silva Intelligent Light
Tält-lampa: Black Diamond Orbit
Första-hjälpen kit: Ett litet från Lifesystems
Solglasögon: Bliz Altitude

Kläder och skor
Byxor: Lundhags Traverse Pant och Haglöfs Rugged Mountain Pant
Fleece: Fjällräven Sten
Underställ: I merinoull från Janus. T-shirt i syntet från Under Armour.
Skaljacka: Haglöfs Spitz 3-lagers med Gore Tex Pro Shell
Regnbyxor: Marmot full zip pants
Skor: Arcteryx Bora Mid GTX

Kategorier: Utrustning | 5 kommentarer

Blogg på WordPress.com.