Vålåfyrkanten


Lill-Stensdalsfjället (Vijlåelkientjahke).

Det blev ytterligare en tur i sommar, och den här i lite mer lättillgängliga trakter. Tillsammans med min vän Sharon ägnade jag den sista semesterveckan åt vandring i Jämtlandsfjällen. Tillsammans tog vi oss an den s.k. Vålåfyrkanten, med utgångspunkt i Vålådalen som enkelt nås via tåg och anslutnings-taxi från Undersåkers tågstation.
Dags att starta!

Vandringen längs Vålåfyrkanten är nybörjarvänlig, med relativt snälla etapplängder och välmarkerade leder. Det är en stugled, och samtliga stugor (alla i STF:s regi) har butiker. Det passade bra denna varma vecka, vi kunde gå lättpackade och skaffa all proviant längs med vägen. Detta var också mycket praktiskt med tanke på det eldningsförbud som rådde.

Vår tur styrde först mot Lunndörrsstugan, för att sedan gå vidare mot Vålåstugan och Stensdalsstugan innan den avslutande nedstigningen till Vålådalens fjällstation, som både är start- och slutmål för turen. Vi gjorde dessutom en dagstur upp till Lunndörrspasset under vår vandring. Totalt var vi ute i fem dagar.


Utsikt mot Saanta, vid Lunndörrsstugan.

Jag blev positivt överraskad av Vålåfyrkanten. Vädret, soligt varje dag, gjorde sitt för att sätta färg på omgivningen. Men detta är tveklöst en mycket vacker natur. En del fjällvandrare skyr skogen nästan som pesten och vill komma upp på kalfjället så fort som möjligt. Jag har tidigare tänkt på samma sätt, men ändrat mig på senare år. En vacker fjällskog kan vara minst lika fascinerande som vilket kalfjäll som helst. Nu ligger förvisso, med risk för att använda en sliten fras, skönheten i betraktarens öga, men för den som njuter av skogen erbjuder Vålåfyrkanten en imponerande blandning av varierad fjäll- och urskogsmiljö med kalfjället och dalens omkringliggande berg.

Första dagens vandring upp till Lunndörrsstugan, en sträcka på 14 km, går genom Vålådalens gamla och storslagna skog. Här har träden fått växa i evigheter, det vittnar inte minst de många legorna om. Flera vackra tjärnar och våtmarker bryter upp och öppnar vackra vyer. Grönskan är slående, och ett härligt avbrott från sommarens uttorkade landskap i våra hemtrakter.

När vi kommer fram till Lunndörrsstugan slås vi av hur vacker platsen är. Stugan är belägen vid en tjärn, och ovanför den reser sig Stor-Gröngumpen och Saanta. Björkskogen är gles här.


På väg mot Lunndörrspasset.

Dagsturen vi gav oss på under vår andra dag kan varmt rekommenderas. Vandringen in i Lunndörrspasset, ca 12 km dit och sedan lika långt tillbaka, går mestadels på en platt gräsäng mitt i en av Lunndörrsfjällens karaktäristiska u-dalar. Här kan även ett otränat öga enkelt se hur istiden format landskapet. Bergssidornas räfflor vittnar tydligt om inlandsisens stegvisa reträttväg under avsmältningen för ca 10 000 år sedan. I dalens början ligger flera vackra rullstensåsar på rad. Vid Lunndörrspassets vindskydd, där dalgången är trång, reser sig Gruvfjällets och Dörrpikens bergsväggar 400 meter upp på vardera sida om dalgången och ger en högalpin känsla.


Vackert träd på vägen mot Vålåstugan.

Tredje dagens tur, då vi gick fyrkantens andra etapp från Lunndörrsstugan till Vålåstugan (ca 16 km), fortsätter mestadels i skogen, även om inledningen sker på kalfjäll där det är glest mellan björkarna. Här går leden först ned i dalgången och sedan upp på Trondfjällets och Gråsjöfjällets fjällsidor. Även om vi går i skogen är vi mestadels högt uppe i terrängen, och vi har återkommande vackra vyer mot de omkringliggande topparna söder om leden, samt över Vålådalen i norr.


Tältplats ovanför Vålåstugan, med Gruvsmällens topp i bakgrunden.

Vålåstugan ligger även den vackert med storslagen vy mot Smällhögarna och Härjongsfjällen. Lite björkar växer här, men kalfjället dominerar.

Fyrkantens tredje etapp, åtminstone utifrån vår färdriktning, börjar vackert nedanför Smällhögarna i nordlig riktning. När vi nått den nordligaste toppen och svänger nordväst går vi i skogen under Lill-Stensdalsfjället. Ett väldigt vackert berg att vandra under, och det är också denna vy som gör platsen för Stensdalsstugan, som vi når efter 13 km, så betagande.


En ensam ren, nedanför Lill-Stensdalsfjället, kort innan Stensdalsstugan.

Den sista etappen, även den 13 km, för oss till en början upp på Kyrkstensfjällets sydsida. Härifrån har vi vackra vyer över hela Vålådalen innan nedstigningen i skogen. Nedförsbacken är lång, och vi gläds att inte vandra i motsatt riktning, lite slitna efter fem dagars tur, dessutom med lite förkylning i kropparna. Avslutningen på Vålådalens fjällstation, med dusch, bastu och buffé samt ett urval av ölsorter från Jämtlandsbryggeriet går inte av för hackor.


Brudborst!


Ett riktigt syndaflodsregn fick vi erfara under första dagen.


Lunndörrsån, som måste vadas, på vägen till passet.


Lunndörrspasset, en karaktäristisk u-dal.


Trondfjällens bergväggar reser sig över dalgångens västra sida.


Bild tagen från Lunndörrspassets vindskydd.


I början av turen från Lunndörrsstugan mot Vålåstugan.


Utsikt vid Vålån, bakåt i förhållande till vår färdriktning mot Trondfjällens nordsida.


Vålåstugan.


Stensdalsstugans äldsta byggnad, som tjänar som bostad för stugvärden, är från 1916.


Utsikt över Vålådalen från Stora Kyrkstensskaftet på vägen tillbaka från Stensdalsstugan till vårt slutmål – Vålådalens fjällstation.


Nya Stensdalsstugan, en helt ny typ av stuga. Byggd efter att den gamla brann ner 2010.

Kategorier: Jämtlandsfjällen | 5 kommentarer

Inläggsnavigering

5 tankar om “Vålåfyrkanten

  1. jerkbaits

    Mycket fina bilder! Ser ut att varit en trevlig vandring! Inte utan man längtar tillbaka till Ottsjö och lederna där. Vecka 37-38 åker vi till Grövelsjön, ska bli spännande att se.

    • Tack! Ah, kul, hur var Grövelsjön? Vart gick ni?

      • jerkbaits

        Det blev korta promenader pga av en ryggoperationbi somras men vi gick det enklaste mot silverfallet och övernattade i tält där. Sedan kortare turer över dagen. Vi stannade även i Idre 2 nätter. Det blev en lugn och enkel vistelse med fokus på avkoppling och frisk luft. Grövelsjön kommer vi säkert åka till fler gånger framöver, det var toppenfint.

      • Låter härligt! Hoppas ruggen blev bättre!

      • jerkbaits

        Tack! 🙌

Lämna ett svar till jerkbaits Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: